Funnyweb

Har fått en utmaning från "Baronessan" som i sin tur fått den från "Winnerhorse". Utmaningen går ut på att skriva 6 underliga saker om sig själv i sin egen blogg.

Regler:

1. Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv.

2. Bloggare som blir "tagna" ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet.

3. Till slut väljer bloggaren tre nya bloggare och gör en lista av deras namn.

4. Efter att det är gjort skriver han/hon en kommentar i deras blogg för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

1. Jag älskar att vara ensam (vilket vissa tycker är mer än underligt).

2. Jag har smält smör i s f mjölk till risgrynsgröt.

3. Jag kan inte dyka.

4. Jag kör bil men inte i Stockholm

5. Jag har fortfarande mens fast jag är 51 år (grrrrrr)

6. Jag kan inte spänna musklerna i höger arm.

Ja, så underlig är jag!

Och nu utmanar jag:

Vi gick hand i hand utmed dikesrenen. Solen värmde oss och knotten surrade runt våra huvuden. Lunchen vi nyligen dukat av från köksbordet fyllde och mättade våra magar när vi traskade raksträckan fram. Ungefär en halvtimme tog det fram till backen när benen inte var fullvuxna. Men vi hade semester och sommarlov, därmed all tid i världen. Det enda som fanns kvar av nödvändigheter den här dagen var middagen och den kändes avlägsen nu när hungern nyss stillats.

Första semesterveckans första lediga dag och jag såg framför mig fyra veckor av stillhet, sol och ro. Vägen framför oss var tom på trafik. Långt ut på en åker skymtade vi grannens nya traktor. Hans sidospeglar glittrade av solreflexer. Nästan samtidigt fick vi se blommorna på andra sidan vägen. Stora prästkragar och alldeles rosa klöver. Du har lärt dig att se dig för och tittade ordentligt både till höger och vänster några gånger innan vi korsade vägen. Jag såg genast framför mig en bukett till glaskannan som stog på hyllan i skafferiet och började nypa av stjälkarna så långa som möjligt. Samtidigt samlade du en näve blommor av bägge sorter i din lilla hand, helt utan stjälkar. Jag log mot dig och tänkte att vi lägger dem i en skål med vatten så blir de precis lika fina som de i kannan.

Vi gick vidare en bit till neråt vägen och det tog inte lång tid innan jag bar både bukett och blomknoppar under tiden du klättrade upp och ner i diket. Du fick bestämma och snart vände vi om, gick över vägen igen samtidigt som vi såg en vit bil långt bort som makligt närmade sig. Jag såg att det var morfar och gjorde dig uppmärksam på det. Du blev så glad, hoppade och viftade. Vi sprang ikapp med honom den sista biten tillbaka. Precis innan han svängde in på gården fick du sätta dig i hans knä och köra du också, lyckan var total!

Tack Sofia för att du tipsat mig om Balsamicovinäger. Du sa att en del t o m har den på glass - förstår dem!